vida ochpå vilket sätt läraren har en rätt att ingripa fysiskt (min kursivering) framgårinte av bestämmelsen utan har utarbetats genom praxis.6Högsta domstolen behandlade frågan om fysiskt ingripande senast i sinuppmärksammade dom från den 3 juli 2020. Fallet har kommit att kallasSoffallet. I målet hade en lärare tagit ett grepp om en elevs nacke och arm föratt lyfta bort denne från en soffa som eleven efter upprepade tillsägelser intehade flyttat sig ifrån. Skolinspektionen begärde att kommunen skulle betalaskadestånd till eleven med hänvisning till att lärarens agerande utgjorde enmen-fick-ga, besökt 2020-09-17. BEO är en självständig del av Skolinspektionen och harbl.a. till uppgift att övervaka 6 kap. SkolL om kränkande behandling.21 kap. 4 3 st. skollagen (2010:800) (SkolL).3Lerwall (2020) s. 212. Se prop. 1990/91:18 s. 29.4Andersson, Boström m.fl. (2017) s. 122.5Warnling Conradson, Sandström och Ahlenius (2020) s. 28.6Se bl.a. NJA 1988 s. 586, NJA 2009 s. 776 och HD målnr T 4238-19.8kränkning i skollagens mening.7 I domskälen anför HD att ett grepp om enelevs nacke i regel utgör kränkande behandling men eftersom att det i just dethär fallet var ett mycket kortvarigt och för situationen anpassat fysisktingripande utgjorde handlingen ingen kränkning av elevens värdighet.Skadestånd skulle därmed inte utgå.8 Domen kan betraktas som ett led i denpågående debatten om omfattningen av lärares fysiska handlingsutrymme.Somliga hävdar att domen klargjort lärarnas handlingsutrymme och att detinte längre finns någon anledning för lärare att vara oroliga för att ingripa,medan andra är mer skeptiska till dess betydelse.9 Jag har varit i kontakt medIngrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas riksförbund (LR). Hon tillhören av de som ifrågasätter domens betydelse. Hon menar att det kan vara svårtatt få till en allmängiltig förändring genom praxis eftersom varje fall är unikt.Hon

exten.385 kap. 6 SkolL lyder enligt följande:Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogadeför att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevsordningsstörande uppträdande.Enligt de förutsättningar som anges i 723 får det beslutas om utvisning urundervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annanskolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.En handledare som avses i 21 kap. 13 får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder somen lärare får vidta enligt första stycket och besluta om utvisning ur undervisningslokalenoch omhändertagande av föremål enligt de förutsättningar som anges i 7 och 22 .En åtgärd enligt första, andra eller tredje stycket får vidtas endast om den står i rimligproportion till sitt syfte och övriga omständigheter.37Se Prop. 2009/10:165 s. 323 och 681; NJA 1988 s. 586; NJA 2009 s. 776; Herlin ochMunthe (2011) s. 107.38Herlin och Munthe (2011) s. 108 och s. 128.24Störst betydelse för det här arbetet har bestämmelsens första stycke somalltså utgör den rättsliga grunden för lärares möjlighet att ingripa fysiskt.Viktig att notera är paragrafens sista stycke som anger kravet på attåtgärderna får ske endast om de är proportionerliga i förhållande till sittsyfte och övriga omständigheter.3.2 Begränsningar av fysiska ingripanden I följande tre avsnitt kommer jag att gå igenom de bestämmelser som på någotvis begränsar möjligheterna för lärare att ingripa fysiskt mot elever. Syftetmed en sådan genomgång är att ge läsaren en grundläggande förståelse förvarför lärarens anställning kan komma att påverkas på ett eller annat sätt.3.2.1 Grundlagsskyddet i 2 kap. 6 RF I RF:s andra kapitel stadgas de grundläggande fri- och rättigheterna. Utöverdet absoluta skyddet mo

kapprum. Läraren dömdes för misshandel i enlighet med 3 kap. 5 BrBmen utan påföljd med hänvisning till dåvarande 33 kap. 4 3 st. BrB ompåföljdseftergift. I Snöbollskrigsfallet som behandlar två incidenter, dömdesen lärare och en elevassistent för olaga frihetsberövande och misshandel efteratt ha stängt in en elev på en toalett och mot dennes vilja hållit kvar elevendär. Den andra incidenten innefattar snöbollskastning/mulning av en elevefter att elevassistenten blivit prickad med en snöboll av eleven. Dessförinnanhade eleven inte lyssnat på tillsägelse från assistenten. Efter mulningen gick46Warnling Conradsson, Sandström och Ahlenius (2020) s. 67 f. Wiweka WarnlingConradson är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.Henrik Ahlenius och Lena Sandström, doktorander vid Stockholms universitet vidfilosofiska respektive juridiska institutionen.47Se 6 kap. 6-8 SkolL.48Se 1 kap. 1,3 BrB.49NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.27eleven till fysiskt angrepp och assistenten fällde eleven till marken.Elevassistenten dömdes för ringa misshandel för mulningen.284 Förvaltningsrättsliga konsekvenser 4.1 Inledning Inledningsvis kommer ett förtydligande av förhållandet mellan LAN ochBEO att göras. Därefter kommer ramen för de disciplinära åtgärderna enligtSkolL att presenteras. �tgärderna är med hänsyn till sin karaktär hänförligatill den offentliga rätten och specifikt förvaltningsrätten. Därför görs enuppdelning av dessa gentemot de konsekvenser hänförliga till arbetsrättensom behandlas i kapitel fem. Om en legitimerad lärare har handlat på ett sättsom är att betrakta som fel eller försummelse i tjänsten riskerar denne enligtskollagens 2 kap. 23 att antingen bli varnad eller att få sin lärarlegitimationåterkallad. Dessa disciplinära åtgärder hänger samman med att det idag finnsen slags kvalitetssäkring av lärare

Detfinns särskilda sätt en lärare får/bör ingripa på, vilket HD också försökttydliggöra i ett antal fall.143 Det tycks som bekant fortfarande råda osäkerhetkring vad som gäller i en enskild situation och hur långt befogenheten attingripa sträcker sig.Svårigheten ligger enligt min mening i valet av de eventuella resurser somarbetsgivaren måste tillföra. Hur ska arbetsgivaren kunna se till attarbetstagarna känner till hur de ska ingripa, om inte SkolL eller praxis gerkonkret vägledning Lärare är osäkra på hur de bör ingripa och det är intesärskilt sannolikt att arbetsgivaren har större kunskap i frågan. Vilken typ avresurser som arbetsgivaren ska ombesörja är svår att föreställa sig, eftersomarbetsgivaren själv inte kan laga det oklara handlingsutrymmet. Ettalternativ för arbetsgivaren vore att anlita företagshälsovård i enlighet med 12142Se 10 3 p. och 10 2 st. AFS 2015:4.Se avsnitt 3.2.3 och däri hänvisade referat NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776. Seäven det senaste avgörandet från HD, målnr T 4238-19 i avsnitt 1.1.14354 SAM-föreskriften. Det är dock inte troligt att företagshälsovården har denkompetens som skulle krävas.6.4 Den fysiska arbetsmiljön buller Buller och ljud är hänförliga till den fysiska arbetsmiljön men begreppetbuller är kanske inte i första hand något som associeras till skolmiljön.Faktum är att buller i 2 Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller, definierassom icke önskvärt ljud vilket omfattar både hörselskadligt och störandeljud.144 I de allmänna råden poängteras att även människoröster kan vara enbullerkälla, t.ex. när det förekommer i skolverksamhet.145Enligt 4 buller-föreskriften ansvarar arbetsgivaren för att arbetet planeras,bedrivs och följs upp så att bullerexponeringen minskas, antingen genom attbullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. I sammaparagra

da.SKL, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, Skol-OSA: Ett skolanpassatstödmaterial till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Organisatorisk ochSocial Arbetsmiljö (AFS 2015:4).Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona Kommunala företagensarbetsgivarorganisation, Kommentarer till allmänna bestämmelser, i lydelse2017 inkluderat ändringar som träder i kraft 2020-05-01.�verläggningsprotokoll från överläggning mellan Göteborgs Stad,Grundskoleförvaltningen och Lärarförbundet angående varsel omdisciplinåtgärd, 2019-04-26.�verläggningsprotokoll från överläggning mellan Göteborgs Stad,Grundskoleförvaltningen och Lärarförbundet angående varsel om avsked,2020-07-02.�verläggningsprotokoll från överläggning mellan Göteborgs Stad,Grundskoleförvaltningen och Lärarförbundet angående varsel omdisciplinåtgärd, 2020-09-03.71Rättsfallsförteckning samt beslut från Lärarnas ansvarsnämnd Högsta domstolen NJA 1988 s. 586.NJA 2009 s. 776.NJA 2016 s. 596.T 4238-19.Hovrätten Hovrätten för Nedre Norrland avd. 2, dom 2000-04-04 i mål B 336-97.Arbetsdomstolen AD 1984 nr 48.AD 1985 nr 88.AD 1987 nr 18.AD 1996 nr 102.AD 1997 nr 48.AD 1998 nr 107.AD 1998 nr 108.AD 1998 nr 145.AD 2003 nr 65.AD 2006 nr 72.AD 2006 nr 104.AD 2006 nr 111.AD 2006 nr 121.AD 2006 nr 123.AD 2010 nr 8.AD 2010 nr 11.72Lärarnas ansvarsnämnd LAN, dnr 2014:898.LAN, dnr 2015:1305.LAN, dnr 2016:561.LAN, dnr 2017:1364.LAN, dnr 2018:1841.LAN, dnr 2019:758.LAN, dnr 2019:1022.73

idta lindrigare våld mot en elev i syfte att tillförsäkra samtliga elevertrygghet, ordning och studiero.105 I det straffrättsliga systemet behandlas tillsynspliktensom en s.k. rättfärdigande omständighet, vilket innebär att om lärarens handlande liggerinom ramen för tillsynsplikten har inte ett brott begåtts.106 Lagstiftaren har sedankodifierat tillsynsplikten så som den utvecklats i straffrättslig praxis i bestämmelsen 5kap 6 SkolL. 107 Ett otillåtet kroppsligt ingrepp av en lärare är alltså som utgångspunktkränkande behandling i skollagens mening. Frågan är som behöver besvaras är därförvad som utgör ett tillåtet respektive otillåtet fysiskt ingripande enligt lärarenstillsynsplikt.102Prop. 2005/06:38 s. 112.103Se vidare om diskussion gällande värdighetsbegreppet: Refors, Ordning i klassen - om lärares fysiskamaktutövning över elever, s. 35 ff.104Högsta domstolens dom den 3 juli 2020 i mål nr T 4238-19, p. 22.105Se t.ex. NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.106NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776. Se även: Asp, Ulväng och Jareborg, Kriminalrättens grunder, s.208 f och s. 263 f.107Herlin Munthe, En tryggare skola - regler och förebyggande arbete mot våld och kränkandebehandling, s. 108 och Gustafsson, Kränkande behandling i skolan: den rättsliga regleringen avkommunens ansvar, s. 105.323.3. Lärarens skyldigheter och befogenheter att ingripa fysiskt3.3.1. Tillsynsplikten i straffrättslig praxisDe skyldigheter och befogenheter som följer med lärarens tillsynsplikt har främstutvecklats i straffrättslig praxis. HD hänvisar även till den straffrättsliga praxisen ibedömningen om lärarens fysiska ingripande varit tillåtet eller utgjorde kränkandebehandling enligt skollagen.108 Dessutom är det straffrättslig praxis som ligger till grundför bestämmelsen i 5 kap 6 SkolL om lärares och rektorers allmänna befogenheter.109Av nämnda anledningar ska tillsynsplikten så som den ut

tt tillförsäkra samtliga elevertrygghet, ordning och studiero.105 I det straffrättsliga systemet behandlas tillsynspliktensom en s.k. rättfärdigande omständighet, vilket innebär att om lärarens handlande liggerinom ramen för tillsynsplikten har inte ett brott begåtts.106 Lagstiftaren har sedankodifierat tillsynsplikten så som den utvecklats i straffrättslig praxis i bestämmelsen 5kap 6 SkolL. 107 Ett otillåtet kroppsligt ingrepp av en lärare är alltså som utgångspunktkränkande behandling i skollagens mening. Frågan är som behöver besvaras är därförvad som utgör ett tillåtet respektive otillåtet fysiskt ingripande enligt lärarenstillsynsplikt.102Prop. 2005/06:38 s. 112.103Se vidare om diskussion gällande värdighetsbegreppet: Refors, Ordning i klassen - om lärares fysiskamaktutövning över elever, s. 35 ff.104Högsta domstolens dom den 3 juli 2020 i mål nr T 4238-19, p. 22.105Se t.ex. NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.106NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776. Se även: Asp, Ulväng och Jareborg, Kriminalrättens grunder, s.208 f och s. 263 f.107Herlin Munthe, En tryggare skola - regler och förebyggande arbete mot våld och kränkandebehandling, s. 108 och Gustafsson, Kränkande behandling i skolan: den rättsliga regleringen avkommunens ansvar, s. 105.323.3. Lärarens skyldigheter och befogenheter att ingripa fysiskt3.3.1. Tillsynsplikten i straffrättslig praxisDe skyldigheter och befogenheter som följer med lärarens tillsynsplikt har främstutvecklats i straffrättslig praxis. HD hänvisar även till den straffrättsliga praxisen ibedömningen om lärarens fysiska ingripande varit tillåtet eller utgjorde kränkandebehandling enligt skollagen.108 Dessutom är det straffrättslig praxis som ligger till grundför bestämmelsen i 5 kap 6 SkolL om lärares och rektorers allmänna befogenheter.109Av nämnda anledningar ska tillsynsplikten så som den utvecklats i det straffrättsligasystemet nu

sövertar skolpersonalen tillsynsplikten när barnet överlämnas till skolan.111 Lärarenstillsynsplikt är alltså ett uttryck för den tillsyn läraren behöver ha över sina elever närderas vårdnadshavare lämnar över dem till skolan.Tillsynsplikten innebär att läraren får vissa skyldigheter gentemot eleverna. Detframgår i 6 kap 2 FB att syftet med förälderns tillsyn är att hindra barnet från attorsaka skada för sig själv eller för någon annan. Förenklat kan sägas att detta också ärskyldigheterna skolan övertar. Det innebär att det blir personalens ansvar att se till attbarnet inte skadas, eller skadar annan person eller annans egendom under tiden sombarnet vistas i förskolan eller skolan.112 Skulle skolpersonalen brista i sin tillsyn och en108Se Högsta domstolens dom den 3 juli 2020 i mål nr T 4238-19 p. 11-12.109Prop. 2009/10:165 s. 323.110 Andersson,Boström, Lyrenäs, Rådeström, och Sidenhag, Juridik för lärare, s. 122.111NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776. Se även: Andersson, Boström, Lyrenäs, Rådeström, Sidenhag, Juridik för lärare, s. 124.112Andersson,Boström, Lyrenäs, Rådeström, Sidenhag, Juridik för lärares. 122 och Strömbäck,Skadestånd i skola och privatliv, s. 65 f.33skada inträffa, kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig.113 I tillsynsplikten ingår ävenen skyldighet att hålla ordning i klassrum och andra skollokaler. 114 Förr var lärarenstillsynsplikt lagreglerad och definierades så att en lärare var skyldig att vaka överelevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt, när eleverna stodunder skolans omedelbara tillsyn (se 14 kap 10 skolförordningen (1971:235)). Dennadefinition togs bort i och med införandet av 1985 års skollag (�SkolL), men i praxisdefinieras fortfarande lärarens tillsynsplikt som en skyldighet att ingripa vid s.k.ordningsstörningar.115 En ordningsstörning föreligger när en elev stör undervisningeneller annar

ten ingår ävenen skyldighet att hålla ordning i klassrum och andra skollokaler. 114 Förr var lärarenstillsynsplikt lagreglerad och definierades så att en lärare var skyldig att vaka överelevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt, när eleverna stodunder skolans omedelbara tillsyn (se 14 kap 10 skolförordningen (1971:235)). Dennadefinition togs bort i och med införandet av 1985 års skollag (�SkolL), men i praxisdefinieras fortfarande lärarens tillsynsplikt som en skyldighet att ingripa vid s.k.ordningsstörningar.115 En ordningsstörning föreligger när en elev stör undervisningeneller annars uppträder olämpligt.116 Lärarens skyldighet är då att komma tillrätta medelevens beteende och skapa ordning.Läraren får i och med tillsynsplikten vissa skyldigheter, men även befogenheter attmotverka ordningsstörningar. Riktlinjer avseende hur läraren får gå tillväga harutvecklats i praxis. De centrala målen på området är NJA 1988 s. 586(�ppelkrigsfallet) och NJA 2009 s. 776 (Snöbollsfallet).3.3.1.1. �ppelkrigsfallet117I �ppelkrigsfallet hade en grupp elever suttit i ett kapprum och kastat äpplen påvarandra. En lärare på skolan kom in i kapprummet och avbröt äppelkastningen.Läraren sa till en av eleverna att följa med till rektorn vilket eleven protesterade motupprepade gånger. Läraren tog då tag i elevens nacke, drog upp eleven från bänken ochföste honom framåt med hjälp av nackgreppet. Efter händelsen hade eleven viss smärta,rodnad och ömhet i nacken. Frågan i målet var om lärare vid utövning av sintillsynsplikt gjort sig skyldig till ringa misshandel. HD konstaterade att det får113Strömbäck, Skadestånd i skola och privatliv, s. 63 ff. Se även: NJA 1984 s. 764 (I fallet befannskommunen vara skadeståndsskyldig då ett barn skadats vid lek med en skruvmejsel. HD uttalade attskolans miljö ska vara säker och tillsynen betryggande. Kommunen ansågs

e en grupp elever suttit i ett kapprum och kastat äpplen påvarandra. En lärare på skolan kom in i kapprummet och avbröt äppelkastningen.Läraren sa till en av eleverna att följa med till rektorn vilket eleven protesterade motupprepade gånger. Läraren tog då tag i elevens nacke, drog upp eleven från bänken ochföste honom framåt med hjälp av nackgreppet. Efter händelsen hade eleven viss smärta,rodnad och ömhet i nacken. Frågan i målet var om lärare vid utövning av sintillsynsplikt gjort sig skyldig till ringa misshandel. HD konstaterade att det får113Strömbäck, Skadestånd i skola och privatliv, s. 63 ff. Se även: NJA 1984 s. 764 (I fallet befannskommunen vara skadeståndsskyldig då ett barn skadats vid lek med en skruvmejsel. HD uttalade attskolans miljö ska vara säker och tillsynen betryggande. Kommunen ansågs att genom försummelse haframkallat risk för skada genom barnens användning av de verktyg som förvarades i lokalerna).114Se t.ex. NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.115NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.116Se t.ex. Hovrätten för nedre Norrland dom 13 april 2015 mål nr B 549-14; Hovrätten för västraSverige dom 16 november 2015 mål nr B 2156-15; Göta Hovrätt dom 8 september mål nr FT 2435-19och Hovrätten för Västra Sverige dom 9 november 2018 mål nr B 3366-18.117NJA 1988 s. 586.34förutsättas att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren frånvarje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev som stör ordningen. HD framhöll attdet inte är uteslutet att vissa lindrigare förfaringssätt som i och för sig kan betecknassom "våld" enligt bestämmelsen om olaga tvång (4 kap 4 BrB) eller "handgripligenantastar" enligt bestämmelsen om ofredande (4 kap 7 BrB), ibland kan vara tillåtna.Gränsen för det tillåtna kunde dock inte sättas så högt att förfaranden som faller understraffbestämmelsen för misshandel anses försvarlig. HD uttalade dock att v

kastat äpplen påvarandra. En lärare på skolan kom in i kapprummet och avbröt äppelkastningen.Läraren sa till en av eleverna att följa med till rektorn vilket eleven protesterade motupprepade gånger. Läraren tog då tag i elevens nacke, drog upp eleven från bänken ochföste honom framåt med hjälp av nackgreppet. Efter händelsen hade eleven viss smärta,rodnad och ömhet i nacken. Frågan i målet var om lärare vid utövning av sintillsynsplikt gjort sig skyldig till ringa misshandel. HD konstaterade att det får113Strömbäck, Skadestånd i skola och privatliv, s. 63 ff. Se även: NJA 1984 s. 764 (I fallet befannskommunen vara skadeståndsskyldig då ett barn skadats vid lek med en skruvmejsel. HD uttalade attskolans miljö ska vara säker och tillsynen betryggande. Kommunen ansågs att genom försummelse haframkallat risk för skada genom barnens användning av de verktyg som förvarades i lokalerna).114Se t.ex. NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.115NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.116Se t.ex. Hovrätten för nedre Norrland dom 13 april 2015 mål nr B 549-14; Hovrätten för västraSverige dom 16 november 2015 mål nr B 2156-15; Göta Hovrätt dom 8 september mål nr FT 2435-19och Hovrätten för Västra Sverige dom 9 november 2018 mål nr B 3366-18.117NJA 1988 s. 586.34förutsättas att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren frånvarje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev som stör ordningen. HD framhöll attdet inte är uteslutet att vissa lindrigare förfaringssätt som i och för sig kan betecknassom "våld" enligt bestämmelsen om olaga tvång (4 kap 4 BrB) eller "handgripligenantastar" enligt bestämmelsen om ofredande (4 kap 7 BrB), ibland kan vara tillåtna.Gränsen för det tillåtna kunde dock inte sättas så högt att förfaranden som faller understraffbestämmelsen för misshandel anses försvarlig. HD uttalade dock att vad som ansesfalla inom en lärares tillsyn

kgreppet. Efter händelsen hade eleven viss smärta,rodnad och ömhet i nacken. Frågan i målet var om lärare vid utövning av sintillsynsplikt gjort sig skyldig till ringa misshandel. HD konstaterade att det får113Strömbäck, Skadestånd i skola och privatliv, s. 63 ff. Se även: NJA 1984 s. 764 (I fallet befannskommunen vara skadeståndsskyldig då ett barn skadats vid lek med en skruvmejsel. HD uttalade attskolans miljö ska vara säker och tillsynen betryggande. Kommunen ansågs att genom försummelse haframkallat risk för skada genom barnens användning av de verktyg som förvarades i lokalerna).114Se t.ex. NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.115NJA 1988 s. 586 och NJA 2009 s. 776.116Se t.ex. Hovrätten för nedre Norrland dom 13 april 2015 mål nr B 549-14; Hovrätten för västraSverige dom 16 november 2015 mål nr B 2156-15; Göta Hovrätt dom 8 september mål nr FT 2435-19och Hovrätten för Västra Sverige dom 9 november 2018 mål nr B 3366-18.117NJA 1988 s. 586.34förutsättas att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren frånvarje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev som stör ordningen. HD framhöll attdet inte är uteslutet att vissa lindrigare förfaringssätt som i och för sig kan betecknassom "våld" enligt bestämmelsen om olaga tvång (4 kap 4 BrB) eller "handgripligenantastar" enligt bestämmelsen om ofredande (4 kap 7 BrB), ibland kan vara tillåtna.Gränsen för det tillåtna kunde dock inte sättas så högt att förfaranden som faller understraffbestämmelsen för misshandel anses försvarlig. HD uttalade dock att vad som ansesfalla inom en lärares tillsynsplikt måste avgöras från fall till fall och kan inte definierasgenerellt. Läraren dömdes till ringa misshandel eftersom att nackgreppet orsakat elevensmärta, vilket är det som krävs för att bli dömt till misshandel (se 3 kap 5 BrB).3.3.1.2. Snöbollsfallet118I det s.k. Snöbollsfallet bed�

r ner Barn- ochelevombudet, Dagens Nyheter, Senast läst 20 december 2020. www.dn.se/nyheter/politik/liberalerna-kraveratt-regeringen-lagger-ner-barn-och-elevombudet/Lärarförbundet (2019), Trygghet att skapa studiero - en rapport om lärares ansvar ochbefogenheter, Senast läst 9 januari 2021. https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1574340464/39bc2905c254fa486eafa6386e4a34db/LFT1459Trygghetattskapastudiero191106.pdfSkogstad, Isak och Zafar, Hamid (2019), Kränkthetskulturen i skolan urholkar lärarnasauktoritet, Dagens Nyheter, Senast läst 20 december. www.dn.se/debatt/krankthetskulturen-i-skolan-urholkar-lararnas-auktoritet.Skolverkets rapport 243 (2004), Attityder till skolan 2003 - Elevernas, lärarnas,skolbarnsföräldrarnas och allmänhetens attityder till skolan under ett decennium. Senastläst 20 december. https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2004/attitydertill-skolan-200367RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1988 s. 586NJA 1997 s. 732NJA 2000 s. 278NJA 2001 s. 755NJA 2009 s. 776NJA 2014 s. 499NJA 2015 s. 86NJA 2015 s. 1008NJA 2016 s. 596Högsta domstolens dom den 3 juli 2020 i mål nr T 4238-19HovrättenRH 2002:5RH 2009:67RH 2013:6Svea Hovrätt dom 22 februari 2002 mål nr B 4527-01Hovrätten för Nedre Norrland dom 20 december 2005 mål nr B 862-05Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 14 juni 2006 mål nr B 31-23-05Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 1 november 2006 mål nr B 1984-06Göta Hovrätts dom 22 januari 2007 mål nr B 2871-06Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 22 februari 2007 mål nr T 1561-06Svea Hovrätt dom 9 juni 2008 mål nr B 3663-08Hovrätten för Västra Sverige dom 14 mars 2012 mål nr FT 2975-11Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 10 september 2014 mål nr FT 2102-13Hovrätten för nedre Norrland dom 13 april 2015 mål nr B 549-14Hovrätten för Västra Sverige dom 16 november 2015 mål nr B 2156-1568Hovrätten för Västra Sverige